Skolverkets statistik över personal i grundskolan (SIRIS) är helfel. Vi upptäckte i Lund stora skillnader mellan kommunala och fristående skolor, som varken kunde förklaras av skillnader i resurser eller skillnader i elevantal.

Personaltätheten i Skolverkets statistik är dessutom betydligt lägre än den personaltäthet som skolorna budgeterat för. Varför?

Efter att ha granskat några skolors inrapportering i detalj, och efter dialog med ett undervisningsråd på Skolverket vet jag nu vad de märkliga nyckeltalen beror på.

Skolorna har rapporterat in en del tjänster (framför allt förskollärare och fritidspedagoger som undervisar i grundskolan) med sådana befattningskoder som gör att de inte alls räknas in i statistiken.

Detta beror inte på slarv hos skolorna, utan helt enkelt på att Skolverkets/SCB:s anvisningar är fullständigt obegripliga. Tjänsterna har faktiskt rapporterats in med rätt befattningskoder. En fritidspedagog rapporteras normalt in med befattningskoden för en fritidspedagog, vilket förefaller naturligt.

Men så ska man inte göra om statistiken ska bli rätt. En fritidspedagog som på en del av sin tjänst undervisar i grundskolan ska rapporteras på två rader där hen på den andra raden rapporteras med befattningskod för lärare (dvs en annan befattning än den som personen har på anställningskontraktet). Personen räknas då inte bara som lärare, utan även som ”lärare med pedagogisk högskoleexamen”.

Att man ska göra på detta sätt framgår inte tydligt av Skolverkets anvisningarna, och många skolor, framför allt lägrestadieskolor, har därför en betydande underrapportering av lärarantal och lärartäthet.

För de fristående skolorna är det annorlunda. Dessa skolor har en större andel lärare utan pedagogisk utbildning (i Lund ca 25%). Sådana lärare ska enligt anvisningarna ges befattningskoden för lärare.

Ett exempel:
Munspelets skola i Lund har enligt Skolverket en lärartäthet på 6,8 lärare/100 elever. Med den personalbudget man har borde man teoretiskt ha ca 7,5 lärare/100 elever. Om man rättar befattningskoderna visar det sig dock att man har 10,0 lärare/100 elever, vilket nästan är ännu märkligare.

Förklaringen är att man använder stora delar av pengen till fritidshem för att finansiera lärare inom grundskolan!

Båda dessa fenomen (felinrapportering och överföring av resurser från fritidshem till grundskola) förekommer med all säkerhet i olika utsträckning på alla våra grundskolor.

I höst kommer vi att vara mer observanta på vilka befattningskoder som rapporteras in. Och jag hoppas att Skolverket kommer att ge ut anvisningar som blir begripliga. Statistik är inte värd ett ruttet lingon om den inte är korrekt.