Idag har Dagens Samhälle stora artiklar om läxhjälp med många felaktiga slutsatser. Man gör en dundertabbe när man låter politikerna ta ställning till om läxhjälp ska ges av skolan, eller om föräldrarna ska få RUT-avdrag för det. Det ena utesluter nämligen inte det andra.
För det första ska undervisningen ske i skolan och om de elever som behöver extraundervisning ska få den av skolan. Läxor får aldrig bli ett sätt att ålägga föräldrarna att bedriva stödundervisning. Läxor ska ges på vetenskaplig grund och ha som syfte att befästa det som man redan lärt sig i skolan.Läxor kan också användas när eleven ska undersöka det omgivande samhället. Detta är nämligen något som man svårligen gör innanför skolans väggar.
Om man anlitar barnpassning med RUT-avdrag ska barnen givetvis få göra sina läxor under denna tid. Barnpassaren ska inte förbjudas att lära barnen något, att läsa böcker med barnen eller repetera det man lärt i skolan. Självklart ska även läxhjälpsdelen av barnpassningen ge RUT-avdrag. Det hade blivit en märklig munkavle annars.
Alla barn har en inneboende nyfikenhet, och lusten att lära är inget som tar slut när skoldagen är slut. Det är därför bra om föräldrarna (eller barnpassaren) kan fånga upp barnets intresse. Alla föräldrar kan inte detta lika mycket och lusten är inte lika stor hos alla barn. Men jakten på ”likvärdighet” får inte bli så blind att den övergår i missunnsamhet mot dem som har vilja och möjlighet att stödja sina barn, eller de barn som tycker det är kul att lära sig saker – oavsett om det är ett skolämne eller ej.
RUT-avdragen ökar möjligheterna till ett bättre liv för många – både föräldrar och barn!
Hej !
Viktigt att betona att vad gäller tex matematik och glosor, så är mängdträningen väldigt viktig. Matematikundervisning i hemmet blir också bättre om det finns en mer kunnig att diskutera lösningar med.
Hälsn. Helena
Jag säger inte att man ska sluta ge läxor.
Om barnen mår bra av läxor och/eller lär sig mer av läxor: Ge läxor!
Om barnen blir sönderstressade av läxor, om läxorna inte ger eleverna mer kunskaper eller om läxorna får eleverna att tappa lusten att lära: Ge inte läxor!
Om eleven halkar efter i undervisningen: Ge stödundervisning eller annat stöd i skolan, och lasta inte över ansvaret på föräldrarna.
Denna bedömning måste göras för varje elev. Att generellt betrakta läxor som ”något bra” flyttar tillbaka skolan till det förra årtusendet och riskerar att försämra både elevernas kunskaper och många kommuninvånares livssituation.
Jag träffade för några år sedan en förälder som var förtvivlad över att sonen inte hängde med i skolan, och därför fick hemläxor i matte varje dag.
Efter några möten erkände den ensamstående skiftarbetande mamman skamset att hon själv inte kunde multiplikationstabellen, och att hon led av kraftig dyslexi. Skolan hade alltså försatt familjen i en fullständigt omöjlig situation.
Vilket ansvar har skolan för att en sådan situation uppstår?