Resultatet av PISA visar inte elevernas problemlösningsförmåga

Idag presenterades resultatet av OECD:s stora skolundersökning PISA. PISA mäter femtonåringars förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Årets undersökning har matematik som huvudinriktning. Undersökningen visar att svenska elevers förmågor har sjunkit. Men den som på allvar tror att elevernas problemlösningsförmåga har minskat har inte sett dem spela datorspel.

”Den som på allvar tror att elevernas problemlösningsförmåga har minskat, har inte sett dem spela datorspel.”

Skolverket skriver i sin sammanfattning av Sveriges resultat i undersökningen att ”De kraftigt försämrade resultaten för Sveriges del har knappast någon enkel förklaring, utan är sannolikt en effekt av flera olika faktorer. En del av dessa är troligen relaterade till skolan, medan andra mer kan ha att göra med samhällsförändringar i stort.” Jag tror att det ligger mycket i detta. När jag gick i skolan fick jag en kick varje gång jag lyckades lösa ett mattetal. En liten egotripp i miniatyr, som jag fortfarande kan känna när jag löser Melodikrysset eller klarar svaren på en pubquiz. Det är kroppens egna belöningssystem som sätter igång, och dagens elever saknar givetvis inte sådana belöningssystem.

Men vad händer när eleverna har daglig tillgång till datorspel? Jo, eleverna har fått nya platser där de villigt löser logiska och matematiska problem. Det ger en kick att skjuta ner fiendens ubåt. Det ger en kick att ta Super Mario till nästa level. Elevernas flitiga övande av matematisk problemlösning har aldrig varit större!

Men detta slår givetvis tillbaka mot matematikundervisningen. Att lösa en andragradsekvation kanske fortfarande ger en kick, men den kan knappast mäta sig med att rädda prinsessan Zelda ur Ganondorfs klor. När datorspelen erbjuder större och snabbare kickar har den traditionella matematikundervisningen inte en chans. Man kan lite skämtsamt säga att eleverna har lämnat matten och gått över till tyngre droger.

En del lärare har upptäckt den potential som datorspelen har för att utveckla elevernas problemlösningsförmågor, och tagit in datorspelen i undervisningen. I en del datorspel, t ex Minecraft, kan eleverna samarbeta för att lösa uppgifter, och då utvecklas även elevens sociala förmågor. Ett smart lärarlett datorspelande kan alltså bidra till elevens utveckling av flera olika förmågor. Förmågor som eleverna har stor framtida nytta av. Detta är alltså helt rätt väg att gå.

Varför syns då dessa förmågor inte i PISA-undersökningen? PISA har ju ambitionen att mäta förmågor i stället för kunskaper. Förklaringen är att även om provfrågorna fått en vardagsanknuten kostym (t ex bergsbestigning och pariserhjul), så hänger PISA fast i det traditionella matematiska språket. Vinkelsummor och Pythagoras sats är några av de många matematiska begrepp som man måste använda i provet. 

Ur enkätdelen av PISA-undersökningen framgår det tydligt att svenska elever inte känner till matematiska begrepp. Så här skiver Skolverket i sin analys:

”De svenska eleverna har i lägst utsträckning, av samtliga länder, angett att de kände till begreppen divisor, andragradsfunktion, radikaler, kongruent figur och cosinus. Svenska elever ligger under OECD-genomsnittet för samtliga redovisade begrepp utom begreppet sannolikhet. I den svenska kursplanen nämns endast ett fåtal av dessa begrepp som exempelvis sannolikhet och ekvation.”

Vid konstruktionen av PISA-undersökningen utgår man från de deltagande ländernas läroplaner. Och så länge dessa formuleras mer i termer av kunskaper än i termer av förmågor så kommer PISA-undersökningen att misslyckas med att mäta förmågor. Därför kommer Sveriges matematikresultat att fortsätta att sjunka.

Det pågår en ständig diskussion inom skolvärlden om det är skolans uppgift att ge eleverna kunskaper eller förmågor. Denna diskussion är viktig, och vi har i Sverige kommit långt i denna utveckling. Skolans nya kursplaner innebär en tydlig omsvängning från kunskaper till förmågor. Kraven på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund påskyndar också denna utveckling.

Det matematiska språket

Räknesticka

Naturligtvis är matematiska begrepp och ett matematiskt språk en förutsättning för att lösa vissa matematiska problem, och man ska inte förringa betydelsen av detta. Ska man konstruera vinkraftverk eller bygga synkrotronljuskällor klarar man sig säkert inte utan. Men själv har jag inte använt konjugatregeln sedan jag slutade skolan, och ändå har jag ägnat de senaste 30 åren av mitt liv åt att göra matematiska och tekniska analyser. Skolans uppdrag måste anpassas till de krav som dagens yrken ställer. Därför har vi för länge sedan lagt räknestickan på hyllan. Kanske borde konjugatregeln också förpassas dit?

Jag tror att den svenska skolan är på rätt väg. Vi är på väg att göra upp med det förflutna och plockar sakta men säkert bort det som är omodernt i undervisningen. Sveriges konkurrenskraft, och framtida generationers försörjning, är beroende av att skolan ger eleverna rätt förmågor. Om några år kommer förhoppningsvis ingen elev att behöva lära sig att hyvla en skärbräda. Många kommer att förfasas över detta, men man måste i stället se möjligheterna. På den skoltid som frigörs från omoderna ämnen kan eleverna i stället utveckla de förmågor som är viktiga för framtiden, t ex de nyckelkompetenser som EU definierat:

  • Kommunikation på modersmålet
  • Kommunikation på främmande språk
  • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  • Digital kompetens
  • Lära att lära
  • Social och medborgerlig kompetens
  • Initiativförmåga och företagaranda
  • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Vi ska alltså inte nedslås av resultatet i PISA. När resten av OECD har kommit lika långt som Sverige så kommer även deras PISA-resultat att sjunka. Om inte PISA har ändrats så att undersökningen mäter de förmågor man verkligen har nytta av.

Länkar:

OECD:s webbplats för PISA

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s