2008 införde Lund, på förslag från Folkpartiet, ett nytt resursfördelningssystem för förskolor och grundskolor. Resursfördelningssystemet, som kommit att kallas ”Direkt skolpeng”, bygger på några enkla principer: Fortsätt läsa
Månad: juli 2014
Lögn, förbannad lögn och statistik
”45% av dem som röstar på KD vill öka andelen privat äldreomsorg”, skriver Sydsvenskan. Tidningen har gjort en opinionsundersökning, bland 1029 lundabor, och försöker nu göra så många spaltmillimeter som möjligt av den.
Men hur många kristdemokratiska väljare har man egentligen frågat? Ja, från samma undersökning har man tidigare publicerat partisympatierna, och KD fick då 1,6%. Det skulle innebära att ovanstående slutsats baserar sig på ca 16 svar. Vid ett så litet antal tillfrågade, och antaget en konfidensgrad på 95%, blir konfidensintervallet 45%+-24% !!!!
Sommarens nyhetstorka skördar många offer, men Sydsvenskans statistikövningar är en svårslagen intellektuell våldtäkt på läsarna …
Oseriösa ”intermittenta anställningar” bör bli åtalbara
Allt fler anställs idag med märkliga anställningskontrakt, som innebär att arbetsgivaren fritt kan reglera arbetstiden mellan 0% och 100%. I anställningskontraktet står det ”timanställd”, ”behovsanställd” eller ”intermittent anställning”. Många oseriösa arbetsgivare, inte minst inom handeln, sätter dessa anställningsformer i system, och använder dem för att täcka stadigvarande personalbehov. Det kan hända att samtliga anställda i en butik, även butikscheferna, är ”intermittent anställda”. Fortsätt läsa
Ett regeringsskifte innebär större barngrupper i förskolan
I Lund går vart femte barn i en fristående förskola. Verksamheterna fungerar bra och föräldrarna är mycket nöjda.
Flera av dessa verksamheter hotas om det blir regeringsskifte i valet. De rödgröna går nämligen till val på att införa ett vinstförbud för friskolor.
Att de som arbetar i ett företag ska ha lön betraktas som en självklarhet. De flesta anser också att det okej att de som lånar ut pengar, t ex banker, får en skälig ränta. Men ibland skjuter investerare till pengar utan krav på ränta. I stället får man då utdelning när (och om) verksamheten går med överskott. Och man får det i form av vinstutdelning.
Detta kan sticka i ögonen på somliga, men är inte mer ofint än den ränta som banken tar ut när man tagit banklån till investeringen.
Det finns ytterligare en anledning till att fristående förskolor måste generera vinst. Ett företag som går med förlust måste nämligen, om man inte har sparade vinstmedel, antingen ta in nytt kapital eller försätta sig i konkurs. Och hur ska man kunna bygga upp en reserv i form av sparade vinstmedel om man inte får gå med vinst?
En verksamhet med vinstförbud blir alltså ointressant för investerare, och går omkull vid minsta ekonomiska motgång. Ingen förskola överlever i längden med sådana förutsättningar.
Vad händer då om de fristående förskolorna kastar in handduken? Jo, kommunen måste erbjuda ytterligare 1 500 barn plats i de kommunala förskolorna. Omöjliga villkor för friskolorna drabbar alltså alla barn i form av större barngrupper på alla förskolor.