Ett seminarium om svensk skola arrangerades idag av KEFU (Rådet för KommunalEkonomisk Forskning och Utbildning). Här presenterades två statliga utredningar, som med stor sannolikhet kommer att leda till riksdagsbeslut inom snar framtid.

Skolkostnadsutredningen

Ek. dr. Sten-Bertil Olsson presenterade Skolkostnadsudtredningens förslag, blandat med egna reflexioner kring framför allt de regionala gymnasiemarknadernas påverkan på kostnader och kvalitet.

Sten-Bertil Olsson. Foto: Lars Hansson, larsilund.com.

Skolkostnadsutredningen lägger några förslag som påverkar bidragsgivningen till fristående skolor:

1. Huvudmän ska redovisa skolkostnader öppet och transparent för varje skolenhet, och denna transparens ska användas för att rättvisare beräkna bidragen till fristående skolor. Skolkostnadsutredningen föreslår att kommunerna, rent redovisningstekniskt, ska göra en fullständig kostnadsfördelning även av administrativa kostnader, något som en tidigare utredning (Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8)), närmast betraktade som omöjligt.
2. Utredningen föreslår att dagens bidragsbeslut, som baserar sig på kommunens skolbudget, ersätts med två beslut, ett som baseras på budgeten, och ett ”avstämningsbeslut” som baseras på det verkliga utfallet.
3. Speciella regler föreslås för friskolor som endast vänder sig till barn med särskilda behov (fristående resursskolor).
4. Socioekonomisk omfördelning ska påverka bidragsgivningen, och benämns i utredningen ”strukturkostnader”.
5. Ansökningar till en skola ska skrivas under av samtliga vårdnadshavare.

Sten-Bertil Olsson var öppet kritisk till utredningens förslag:

Jag tillåter mig att vara kritisk, för det har jag varit tidigare, så varför ska jag förställa mig nu?

Även om gymnasieskolan är kommunal så är den en regional angelägenhet. Nuvarande regler innebär att olika kommuner betalar väldigt olika pris för exakt samma utbildning (till samma skolhuvudman), vilket uppfattas som en dysfunktionellt bidragssystem. Olsson menar även att detta system är kraftigt kostnadsdrivande.

Skolkommissionen

Professor Jan-Erik Gustavsson, Göteborgs Universitet, har lett skolkommissionens arbete. Betänkandet innehåller en grundlig analys av svagheterna i det svenska skolsystemet, och landar i förslag om en ökad nationell resursstyrning.

Jan-Erik Gustavsson. Foto: Lars Hansson, larsilund.com

Gustavsson berättade att man egentligen velat gå så långt som att föreslå ett statligt sektorsstöd till skolan (i princip en nationell skolpeng), men att ett sådant stöd skulle kräva stora förändringar av mellanhavandena mellan stat och kommun, t ex ökning av statens beskattning och minskning av kommunalskatten.

Kommissionen har i stället föreslagit ett statsbidrag där huvudmännen får en statlig tilläggsfinansiering utifrån ett socioekonomiskt index, som beräknas av SCB och som hamnar mellan 40 och 200. Bidraget ska sedan utgå med 57 kr per indexsteg och elev.

Även om bidraget fördelas per huvudman så görs indexberäkningen per skolenhet och kan, om huvudmannen så vill, användas för den kommuninterna resursfördelningen.

Skolkommissionen har föreslagit att 6 mdr ska satsas på det nya statsbidraget, och att vissa befintliga statsbidrag (t ex Lågstadielyftet) då kan plockas bort.

Men enligt professor Gustavsson skiljer sig forskares och politikers sätt att tänka:

De har en annan logik, som jag inte begriper mig på.

Hur som helst verkar kommissionens förslag ha landat i god jord, rent politiskt, och Gustavsson uttryckte en viss förhoppning om att det nya statsbidraget kunde bli verklighet inom kort, även utan att  befintliga statsbidrag skrotas.

Jan Erik Gustavsson. Foto: Lars Hansson, larsilund.com