Efter valet ska Lunds kommunfullmäktige nu ta ett definitivt beslut om kommunens budget. En preliminär budget antogs i juni, men det nyvalda kommunfullmäktige har nu möjlighet att göra justeringar.

För att bibehålla exakt samma resurser per elev som under 2018 skulle grundskolan (inklusive fritidshem) behöva kompenseras dels för ökningen i elevantal (53,8 mnkr), dels för personalens löneökningar (36,7 mnkr). Detta kallas för fullständig kostnadsuppräkning, och brukar utgöra basen för en budget. Utifrån detta kan partierna sedan lägga till och dra ifrån, utifrån sina politiska prioriteringar.

Lundakvintettens förslag

Lundakvintetten (L, C, KD, M och FNL) föreslår att ”förskolan och skolan ska få ett tillskott med 191 miljoner kronor”. Det man inte berättar är att man frångått principen att utgå från en fullständig kostnadsuppräkning. I stället utgår man från föregående års budget. Så brukar man inte räkna, men det ser ju betydligt bättre ut på det viset. I pressmeddelandet har man dessutom slagit samman budgetuppräkningarna för förskola, grundskola och gymnasieskola.

Lundakvintetten påstår att man med denna satsning kan ”minska barngrupperna, avlasta lärarna med assistenter, stärka elevhälsan, höja lärarlönerna”. Det låter ju bra, men blir det verkligen så i praktiken?

Av Lundakvintettens ”tillskott” avser 82,5 mnkr grundskolan (och fritidshemmet). Av dessa är 4 mnkr öronmärkta för satsning på elevhälsan och 7 mnkr för extra löneökningar till de lärare som inte omfattades av lärarlönelyftet. Det som återstår till undervisningen är 69,5 mnkr, och detta ”tillskott” täcker inte ens volym-, pris- och löneökningen. För bibehållen lärartäthet fattas det 21 mnkr.

Lundakvintettens budgetförslag innebär alltså kraftigt minskade resurser per elev i grundskolan, vilket ofrånkomligen leder till minskad lärartäthet och större klasstorlekar. Och tittar man noga på vad Lundakvintetten lovat, så är det ju bara att höja lärarlönerna, inte att upprätthålla övriga kvalitetsfaktorer.

Socialdemokraternas budgetförslag

(S) och (MP) lägger ett gemensamt budgetförslag, som för grundskolan och fritidshemmet i stort sett motsvarar Lundakvintettens. I detta budgetförslag saknas den extra lönehöjning som Lundakvintetten föreslår. I stället läggs 20 mnkr ytterligare på skolpengen.

Denna budget innebär därför att skolpengen inte urholkas lika mycket som i Kvintettens budget, men även denna budget innebär i praktiken minskade resurser per elev.

(S) och (MP) lägger först en besparing på 24 mnkr i form av ofullständiga kostnadsuppräkningar. Sedan skjuter man till 20 mnkr och kallar detta för en ”kvalitetssatsning”. Det hade varit ärligare att presentera hela nettoförändringen som en besparing på 4 mnkr.

Statsbidragen faller bort?

Grundskolan i Lund får under 2018 ett riktat statsbidrag på 20 mnkr, det s.k. ”Lågstadielyftet”. Kravet för att få ta del av detta statsbidrag även 2019 är att Lunds skolor bibehåller den personaltäthet man hade föregående läsår.

Budgetförslagen för 2019 gör att det i praktiken blir omöjligt att upprätthålla personaltätheten. Detta statsbidrag kommer därför att falla bort helt eller delvis, vilket bidrar till att personaltätheten kommer att minska ytterligare.

De riktade statsbidragen tas dock inte upp i kommunens övergripande budget. Dessa förändringar kommer därför att bli uppenbara först när Barn- och skolnämnden ska lägga sin internbudget.

Falsk matematik!

Att kalla budgetförslag som dessa för ”tillskott” är ett billigt försök att slå blå dunster i ögonen på lundaborna. Visserligen har man i rent budgetteknisk bemärkelse skjutit till mer pengar till en verksamhet vars volym ökar. Man kan därför inte beslås med en direkt lögn. Men nog är det ändå lite ohederligt att på detta sätt försöka dölja att budgeten faktiskt innebär en kraftig minskning av resurserna per elev.

Man kan också undra hur Lundakvintetten skulle presenterat sina satsningar om Lund i stället hade haft ett minskande elevantal. Skulle man även i sådana fall jämföra med föregående års budget, eller skulle man först korrigera för volymförändringarna?

Påståendet från (S) och (MP) om att deras budget skulle utgöra en ”kvalitetssatsning” får betraktas som helt felaktigt och vilseledande, eftersom man inte ens kompenserar för kollektivavtalens löneökningar. Sannolikheten att någon kvalitetsfaktor ska öka med denna budget är mycket låg.

Vore det inte bättre om partierna öppet och transparent redogjorde för de förändringar man föreslår? Och varför inte kalla en spade för en spade?