Anders Almgren (S) och Jan Annerstedt (FNL) har lämnat en skrivelse som innebär att samverkansavtalet om ”fritt sök” för gymnasieelever i Skåne ska sägas upp till ”omförhandling”.

Utträngning

I skrivelsen påstås att ”lundaelever i stor utsträckning trängs ut från de väletablerade kommunala gymnasieskolorna i Lund”. Dels är detta påstående inte helt sant, dels antyder skrivelsen lite förrädiskt och helt felaktigt att utträngningen skulle försvinna om samverkansavtalet försvann eller ändrades.

Gymnasieskolan är inte en kommunal angelägenhet utan en regional, och elevernas lika rätt till en likvärdig utbildning, oavsett hemkommun, är en grundläggande princip i Skollagen som en enskild kommun inte kan bortförhandla. Skollagen anger tydligt att alla elever från kommuner där motsvarande utbildning inte erbjuds ska antas ”i första hand”, dvs. efter samma villkor som skolkommunens egna elever. Det innebär att man inte får ge skolkommunens egna elever förtur framför dessa elever från andra kommuner. Man kalla det ”utträngning” om man vill, men det är en naturlig följd av skollagens principer, och det hade i stor utsträckning inträffat även om ett samverkansavtal inte hade funnits. Elever från Staffanstorp, Lomma, Kävlinge, Burlöv, Bjuv m.fl. kommuner (även avlägsna) skulle fortfarande antas i ”första hand”, dvs. ha fritt sök. Det är ju endast de elever, där motsvarande utbildning och inriktning verkligen erbjuds av hemkommunen, som skulle komma i andra hand om ett samverkansavtal saknades.

Omförhandling

Jag ställer mig också mycket frågande till skrivningen om att ”omförhandla” samverkansavtalet. Skollagen är tydlig med att alla sökande elever inom ett samverkansområde ska räknas som sökande i första hand vid antagningen, och därmed antas med lika rätt. Ett samverkansområde definieras som kommuner/regioner/kommunförbund som har ett samverkansavtal. Någon möjlighet att skriva ett samverkansavtal utan att det uppstår ett samverkansområde finns alltså inte. Det finns därför inte heller någon möjlighet att skriva ett samverkansavtal där vissa kommuners elever antas i andra hand eller med förtur. Finns det ett samverkansavtal ska alla elever kunna söka till alla program/inriktningar inom samverkansområdet på lika villkor.

Det finns därför ingen laglig möjlighet att ”omförhandla” samverkansavtalet så att lundaelever får förtur till Lunds skolor.
Den enda möjligheten till differentiering av elevernas möjlighet att antas på Lunds skolor är att helt lämna samverkansavtalet. Sökande från andra kommuner kan då antas i andra hand, men bara om deras hemkommun verkligen erbjuder den aktuella utbildningen. I annat fall ska eleverna antas i första hand, dvs. med lika rätt.

När anses hemkommunen erbjuda en viss utbildning?

En kommun anses erbjuda en viss utbildning om man antingen anordnar den i egen regi, eller om man erbjuder den via ett samverkansavtal med andra kommuner.

Om Lund ensamt skulle lämna samverkansavtalet så skulle alla elever från andra kommuner, i ett första skede, hamna i andra hand till alla utbildningar i Lund.

Vad händer om Lund går ur?

En situation där elever från Lomma, Staffanstorp, Kävlinge, Höör, Hörby m.fl. kommer i andra hand vid antagningen till Lunds gymnasieskolor blir givetvis fullständigt oacceptabel för dessa kommuner. Som ett brev på posten kommer därför även dessa kommuner att lämna samverkansavtalet, för att deras elever i enlighet med skollagen ska antas ”i första hand” i Lund. Detta gäller förmodligen alla kommuner som saknar eller har ett litet eget gymnasieutbud, och där Lund idag bidrar med gymnasiekapacitet, gissningsvis minst ett tiotal kommuner.

Hela den skånska samverkansmodellen kommer alltså att falla som ett korthus, och i stället för ett avtalsreglerat ”fritt sök” kommer vi att få det ”fritt sök” som regleras av skollagen.

Det som också kommer att hända är att elever från andra kommuner, som verkligen vill läsa i Lund, kommer att göra ”taktiska val”. Genom att söka ett program eller en inriktning som inte erbjuds av hemkommunen så försäkrar man sig om att inte komma i andra hand vid antagningen i Lund. Ett sådant ”taktiskt söktryck” mot enstaka program eller inriktningar kan verkligen skapa oönskade utträngningseffekter.

De ekonomiska konsekvenserna

Ett skollagsreglerat ”fritt sök” skiljer sig från ett avtalsreglerat ”fritt sök” på så sätt att elever, där hemkommunen verkligen erbjuder samma utbildning och inriktning, kommer att antas ”i andra hand” i Lund. Detta är möjligen i linje med vad förslagsställarna vill åstadkomma, men det kommer att få betydande ekonomiska konsekvenser för Lund. Den interkommunala ersättningen kan nämligen, till följd av skrivningar i Skollagen, bli betydligt lägre för dessa elever.

Och i den kaotiska mellanperiod som uppstår från det att Lund lämnat samverkansområdet, och tills dess att övriga kommuner har gjort det, så kommer 60% av Lunds gymnasieelever att behöva antas ”i andra hand”, och för dessa kommer den interkommunala ersättningen att sjunka med ett stort antal miljoner.

Den största ekonomiska risken med att lämna ”fritt sök” är dock att Lund inte får full beläggning på sina gymnasieskolor. Då drabbas Lund både av avvecklingskostnader och av minskade samordningsvinster.

2022 kommer att bli ett mörkt år för Lund.

Den skånska samverkansmodellen innebär också att man idag har ett gemensamt och samordnat antagningssystem. Om Lund lämnar samverkan måste man bygga upp ett nytt och eget antagningssystem, där man för varje sökande måste utreda och bedöma gymnasieutbudet i den sökandes hemkommun.

Övriga konsekvenser

En annan konsekvens, om Lund drar sig ur fritt sök, blir kraftigt minskade möjligheter för lundaelever att antas till utbildningar i andra kommuner. Idag väljer ca 10% av lundaeleverna gymnasier i en annan kommun, framför allt i Malmö.

Läs skollagen!

Anders Almgren (S) och Jan Annerstedt (FNL) borde läsa skollagen och dess förarbeten. Jag rekommenderar särskilt Regeringens prop. 2003/04:140 ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan”, framlagd av dåvarande skolministern Göran Persson (S). Av denna framgår med all önskvärd tydlighet att gymnasieskolan är en regional angelägenhet, inte en kommunal – låt vara med en kommunal huvudman.