Lundapolitik

av

Förskolebygge avbryts på oklara grunder

Bygget av Vildandens förskola har avbrutits på oklara grunder. Nu riskerar familjer i västra Lund att stå utan förskola.

Barn- och skolnämnden beställde i mars 2014 en ny 6-avdelningars förskola på Vildanden i västra Lund. Beställningen grundades på den då aktuella befolkningsprognosen.

När Kommunstyrelsen skulle ge klartecken åt skolnämndens beställning valde man att i stället beställa en förskola med åtta avdelningar. Beslutet att beställa en större förskola grundades på att Kommunkontoret gjorde en annan bedömning av barnunderlaget än skolnämnden.

Fortsätt läsa →

av

Nu lämnar jag Liberalerna!

Under de senaste månaderna har jag kommit till insikt om att jag inte kommer att kunna rösta för Liberalernas budgetförslag inför 2018 för Lund.

Att ha fått förtroendet att vara en av de 65 som styr vår kommun är stort, och ett förtroende som måste förvaltas. Och en grundbult i detta är att stå upp för de löften jag (och partiet) gav väljarna och partimedlemmarna i valet 2014. Därför har jag svårt att ställa upp bakom ett budgetförslag som är helt oförenligt med vårt Kommunala handlingsprogram. I budgetförslaget finns knappt ett spår av handlingsprogrammet kvar. Fortsätt läsa →

av

Lunds kommun behöver en bredbandsstrategi

De senaste åren har efterfrågan på fiberanslutningar stigit kraftigt. Marknadens aktörer har svårt att tillmötesgå efterfrågan.

För mig är det viktigt att bredbandsutbyggnaden sker i fri konkurrens. Men det är också viktigt att det kommunala bolaget Kraftringen hänger med, och kan stå för sin del av den efterfrågade bredbandsutbyggnaden.

I förra veckan träffade jag ett gäng bredbandsentusiaster i Södra Sandby, som undrade varför Lunds kommun saknar en tydlig bredbandsstrategi. Jag blev svaret skyldig. Även om själva utbyggnaden inte sker i kommunal regi måste kommunen alltid stå för en del tjänster, bland annat lantmäteritjänster och tillståndshandläggning. När utbyggnadstakten ökar får inte denna del av den kommunala servicen bli en flaskhals.

Flera kommuner har egna stadsnät och/eller strategier för bredbandsutbyggnad. Många kommuner har även en uttalad målsättning för fiberutbyggnaden. Lund saknar en sådan, och det är därför oklart hur våra kommunala förvaltningar och bolag på bästa sätt kan samverka för att möta medborgarnas krav och förväntningar.

Jag skrev en motion i frågan, och i helgen ställde partiet sig bakom motionen.

I motionen föreslår vi Lunds kommun att ta fram en bredbandsstrategi med syfte att:

  • fastställa en kommunal målsättning för bredbandsutbyggnaden för Lunds kommun.
  • identifiera den samverkan som behövs mellan kommunala förvaltningar och bolag för att möta medborgarnas krav och förväntningar.
  • ge berörda nämnder och förvaltningar de uppdrag och direktiv som behövs för att möjliggöra en sådan bredbandsutbyggnad.
  • genom ägardirektiv till Kraftringen förstärka och förtydliga Kraftringens roll i detta arbete.
av

Två vågmästarpartier i Lund ställer till det

Lunds Kommunfullmäktige har 65 ledamöter. För få majoritet för en fråga krävs alltså 33 röster. SVMP+FI ser i valet ut att få 31 mandat och har alltså inte egen majoritet. Alliansen får 25.

Utöver detta får SD 5 mandat och FNL (FörNyaLund) får 4. Inget parti vill samarbeta med SD och det är oklart var FNL hör hemma i förhållande till blockpolitiken.

Det finns alltså tre scenarior i Lund:

  • FNL inleder ett formaliserat samarbete med SVMP+FI. Detta förefaller mindre troligt, dels då man har stora motsättningar i spårvägsfrågan, dels då FNL har signalerat att man vill undvika skattehöjningar. Men det skulle bli en konstellation som har egen majoritet, och därmed aldrig riskerar att fällas av SD.
  • FNL inleder ett formaliserat samarbete med Alliansen. Det som förenar är motståndet mot skattehöjningar. Spårvägsfrågan skulle man möjligen kunna lägga på is under hela den kommande mandatperioden. Vad som blir svårt blir dock de kostsamma löften i FNL:s valmanifest som omöjligen kan genomföras utan ökad skattefinansiering.
  • FNL förblir en politisk joker och kan, utan att samarbeta med SD, i olika frågor stödja antingen Alliansen eller de Rödgrönrosa.

Det är viktigt att komma ihåg att S, V, MP och FI gått till val på inbördes väldigt olika politik och budgetar. Det kommer alltså att bli tuffa förhandlingar innan de (om ens möjligt) kommer att få ihop någon hybrid av sin sakpolitik. Att deras hybrid kommer att innehålla en höjd kommunalskatt är säkert, frågan är bara med hur mycket?

Men skattefrågan kommer inte endast att bli en intern knäckfråga för de Rödgrönrosa. SD vill nämligen, precis som Alliansen, ha en oförändrad skatt. Utan att Alliansen behöver inleda något som helst samarbete med SD i sakfrågor kommer det alltså att finnas en majoritet i Lund för oförändrad skatt.

Om SD isoleras i sakpolitiska frågor kommer de Rödgrönrosa att kunna bilda majoritet för sina sakförslag, men kommer aldrig att kunna finansiera dem.

Ett sådant dödläge vore förödande för Lund. Det enda sättet att bryta dödläget är att inleda någon form av samarbete över blockgränserna (mer eller mindre formaliserat). Under vilka former det kan ske får framtiden utvisa, men kommunen kommer inte att fungera förrän beslutad verksamhet och beslutad budget går ihop.

Sverigedemokraternas fem mandat gör att man automatiskt får en plats i Kommunstyrelsen och i den nämnd som har 13 ledamöter (Barn- och skolnämnd Lunds stad). Där får man alltså en vågmästarroll! I de nämnder som har färre ledamöter får man varken ledamot eller ersättare. Kommunfullmäktige skulle alltså kunna minska Sverigedemokraternas inflytande genom att reducera antalet ledamöter i Kommunstyrelsen och Barn- och skolnämnd Lunds stad till 11. Det återstår att se om några parti är beredda att föreslå detta. Det innebär nämligen då också att de mindre partierna, t ex C och KD får färre platser. Dessutom är Sverigedemokraterna skickliga på att utmåla sig själva som martyrer.

Den 23:e oktober väljs nya kommunalråd och ny Kommunstyrelse i Lund. Det kommer att bli en intensiv tid fram till dess.

av

(S)-styre i Lund skulle bli ett lotteri – med barnen som insats

(S) vill ändra resursfördelningssystemet i Lund, men man berättar inte hur.

2008 införde Lund, på förslag från Folkpartiet, ett nytt resursfördelningssystem för förskolor och grundskolor. Resursfördelningssystemet, som kommit att kallas ”Direkt skolpeng”, bygger på några enkla principer: Fortsätt läsa →

av

Miljöfarliga vallöften från (S)

I Lund föreslår (S) en mycket märklig budget för kommunen. Man finansierar sina fagra vallöften med en ökad utdelning från det kommunalägda energibolaget Kraftringen.

Detta är ett mycket oroväckande förslag. Kraftringen har gjort stora investeringar i miljövänlig energiproduktion (Örtoftaverket) och står inför ytterligare stora investeringar. Även dessa handlar i många fall om anpassningar till miljövänligare produktion.

Dessutom behöver Kraftringen konsolideras. De stora investeringarna har till stora delar finansierats med upplåning, och har gjort koncernen känsligare för ränte- och konjunktursvängningar. Ett alltför stort vinstuttag ur koncernen sänker koncernens kreditvärdighet, vilket leder till högre lånekostnader.

Förslaget från (S) riskerar alltså att få två allvarliga konsekvenser:

  • De kommande miljöinvesteringarna uteblir.
  • Kraftringen tvingas höja el- och fjärrvärmepriserna.

Att finansiera kommunal verksamhet via el- och fjärrvärmeräkningen är att ta ut en dold skatt. En skatt som bara drabbar hälften av kommuninvånarna. I halva kommunen är det nämligen privatägda Skånska Energi, och inte Kraftringen som har nätkoncession.

Kraftringen drivs tillsammans med tre grannkommuner, och vinstutdelningen regleras av en gemensamt överenskommen utdelningspolicy. Lunds kommun har visserligen egen majoritet på bolagsstämman, men att bryta mot ingångna överenskommelser är inte snyggt. Och detta är precis var (S) vill göra.

Men den allvarligaste frågan är hur övriga partier i Lund ställer sig till minskade miljöinvesteringar inom Kraftringen. (S) skulle, vid ett eventuellt maktskifte i Lund, inte få med sig varken (MP) eller (V) på detta befängda förslag, och skulle då tvingas att höja skatten ytterligare för att finansiera sina fagra vallöften.