Sommaren 2016 har minst sagt varit turbulent för skolledarna i Lund. Fler lärare än någonsin har sagt upp sig, för att i stället få mer välbetalda jobb i grannkommunerna. Och i grannkommunerna händer samma sak. Vi talar om extremt höga nivåer på personalomsättningen! Det finns skolor i Lund där samtliga lärare sagt upp sig. För att fylla tomrummen har Lund rekryterat från andra kommuner, och fått betala historiskt höga löner. Det påstås att lönerna vid årets nyanställningar ligger 10% högre än förra året. Inte att undra på att lärarna byter jobb. Fortsätt läsa
Vem styr Lund?
I en artikel i Sydsvenskan 23/7, avseende ett uppdrag som Kommunfullmäktige gett till Kommunkontoret, säger Anders Almgren (S) att ”vi kan inte gå in och styra hur förvaltningarna jobbar”.
Almgrens inställning är både förvånande och oroväckande. Kommunstyrelsen både kan och ska styra sin förvaltning. Fortsätt läsa
Stängda gränser är fel
Alla länder mellan Turkiet/medelhavet och Sverige släpper just nu vidare en stor mängd flyktingar utan att varken registrera dem eller pröva asylskäl. Detta är ett systemfel inom den europeiska flyktingpolitiken som Sverige inte passivt kan betrakta.
Sverige får nämligen ta de yttersta konsekvenserna av detta systemfel. Vi vill givetvis göra vår plikt när det gäller flyktingregistrering och asylprövning. Men vad gör vi när denna plikt egentligen borde ligga på mellanländerna. Ska vi acceptera att bördan faller över på oss, eller ska vi försöka tvinga mellanländerna att ta sitt ansvar?
Dessa länder duckar förmodligen inte enbart av rena bekvämlighetsskäl . Varje mellanland har säkert sin egen mix av att inte vilja och att inte kunna. Oavsett vilket så landar en orimlig börda på det första land som inte duckar, nämligen Sverige.
Att vissa EU-länder tillåter en obegränsad transittrafik utan flyktingregistrering är skamligt. Och att de här frågorna inte kan lösas gemensamt länderna emellan är den största kollaps jag sett i EU hittills. Regeringens förslag att stänga gränserna till Sverige är förmodligen ett bra sätt att hantera denna kollaps. Det tvingar mellanländerna att ta sitt ansvar och/eller att börja prata med varann. Det sorgliga är att flyktingarna själva blir brickorna i denna segdragna kamp. De försvinner inte bara för att alla potentiella mottagarländer säger ”inte hit”.
De flyktingarna som kommit till Europa behöver mat, kläder och tak över huvudet oavsett i vilken ordning Europas länder säger ”inte hit”. Och Sverige måste hjälpa till med detta. Att lägga sig på EU:s miniminivå är helt fel, eftersom en sådan nivå inte räcker ens om alla EU:s medlemsstater skulle acceptera denna nivå. Och om vi, och med vi menar jag då både Sverige och övriga Europa, lämnar de flyktingar som överstiger denna nivå utan mat och husrum, så deltar vi aktivt i dödandet av flyende människor.
Sverige borde, tvärt emot vad Löfven och Romson gjorde, tydligt signalera att vi i Sverige är beredda att ta emot ett större antal än EU:s miniminivå, men att vi kräver att andra länder gör likadant. För att ge skärpa åt ett sådant krav kan tillfälligt stängda gränser vara befogade, men bara för detta enda syfte. Målet måste hela tiden vara att öppna gränserna, i hela Europa, så att människor slipper dö, torteras och förföljas. Några sådan signaler kom inte från Löfven och Romson.
Men det är en mänsklig rättighet, och dem står vi upp för, eller hur?
Tabbe i Lunds budget ger underskott 2016
Det blir ett hål i Lunds kommuns budget för 2016. Nu har nämligen anvisningarna för det riktade statsbidraget till lågstadiet kommit.
Och de är ganska tydliga: Riktade statsbidrag för att förstärka lågstadiet måste användas till att förstärka lågstadiet. Annars får kommunen inga pengar. Egentligen är det ganska logiskt!
Varken de Rödgrönrosa eller vi inom Alliansen har budgeterat för ökad lärartäthet på lågstadiet. Däremot har vi räknat in det riktade statsbidraget som en generell förstärkning av budgeten med ca 20 mnkr. Det borde vi inte ha gjort.
Möjligheten att söka statsbidraget finns fortfarande. Men bara om vi använder pengarna till det de var avsedda för, d.v.s. om vi ökar lärartätheten. Då måste vi också först skjuta till de ca 4 mnkr som behövs för att i grunden ha samma personaltäthet som förra läsåret. Först därefter kan vi ytterligare förstärka lärartätheten med hjälp av statsbidraget. Men intäkterna från statsbidraget äts ju upp av de ökade kostnaderna för lärarlöner, så något nettotillskott till kommunkassan blir det inte. Resultatet kommer alltså, hur vi än gör, att försämras med ca 20 mnkr.
Inte heller det riktade statsbidraget för minskad gruppstorlek i förskolan (ca 8 mnkr) kommer att klirra in i kommunkassan enligt budget. För detta krävs nämligen att antalet barn per avdelning verkligen minskar. Vi kommer på kort sikt inte att nämnvärt kunna öka antalet tillgängliga avdelningar. För att göra detta måste vi nämligen bygga fler nya förskolor. Och antalet barn minskar inte. Vi kan däremot öka personaltätheten inom förskolan, vilket minskar de faktiska barngrupperna i det dagliga arbetet. Men en sådan åtgärd berättigar tyvärr inte till statsbidrag…
Vi måste alltså gemensamt hantera en försämring av resultatet med ca 30 mnkr.
Att räkna in intäkterna utan att ta med de förknippade kostnaderna måste betraktas som en kollektiv tabbe från alla partier i Lunds kommunfullmäktige. Jag hoppas därför att vi i framtiden låter bli att ta in riktade statsbidrag som generella förstärkningar i kommunbudgeten. Det kan bara bli fel.
Lunds kommun behöver en bredbandsstrategi
De senaste åren har efterfrågan på fiberanslutningar stigit kraftigt. Marknadens aktörer har svårt att tillmötesgå efterfrågan.
För mig är det viktigt att bredbandsutbyggnaden sker i fri konkurrens. Men det är också viktigt att det kommunala bolaget Kraftringen hänger med, och kan stå för sin del av den efterfrågade bredbandsutbyggnaden.
I förra veckan träffade jag ett gäng bredbandsentusiaster i Södra Sandby, som undrade varför Lunds kommun saknar en tydlig bredbandsstrategi. Jag blev svaret skyldig. Även om själva utbyggnaden inte sker i kommunal regi måste kommunen alltid stå för en del tjänster, bland annat lantmäteritjänster och tillståndshandläggning. När utbyggnadstakten ökar får inte denna del av den kommunala servicen bli en flaskhals.
Flera kommuner har egna stadsnät och/eller strategier för bredbandsutbyggnad. Många kommuner har även en uttalad målsättning för fiberutbyggnaden. Lund saknar en sådan, och det är därför oklart hur våra kommunala förvaltningar och bolag på bästa sätt kan samverka för att möta medborgarnas krav och förväntningar.
Jag skrev en motion i frågan, och i helgen ställde partiet sig bakom motionen.
I motionen föreslår vi Lunds kommun att ta fram en bredbandsstrategi med syfte att:
- fastställa en kommunal målsättning för bredbandsutbyggnaden för Lunds kommun.
- identifiera den samverkan som behövs mellan kommunala förvaltningar och bolag för att möta medborgarnas krav och förväntningar.
- ge berörda nämnder och förvaltningar de uppdrag och direktiv som behövs för att möjliggöra en sådan bredbandsutbyggnad.
- genom ägardirektiv till Kraftringen förstärka och förtydliga Kraftringens roll i detta arbete.
Två vågmästarpartier i Lund ställer till det
Lunds Kommunfullmäktige har 65 ledamöter. För få majoritet för en fråga krävs alltså 33 röster. SVMP+FI ser i valet ut att få 31 mandat och har alltså inte egen majoritet. Alliansen får 25.
Utöver detta får SD 5 mandat och FNL (FörNyaLund) får 4. Inget parti vill samarbeta med SD och det är oklart var FNL hör hemma i förhållande till blockpolitiken.
Det finns alltså tre scenarior i Lund:
- FNL inleder ett formaliserat samarbete med SVMP+FI. Detta förefaller mindre troligt, dels då man har stora motsättningar i spårvägsfrågan, dels då FNL har signalerat att man vill undvika skattehöjningar. Men det skulle bli en konstellation som har egen majoritet, och därmed aldrig riskerar att fällas av SD.
- FNL inleder ett formaliserat samarbete med Alliansen. Det som förenar är motståndet mot skattehöjningar. Spårvägsfrågan skulle man möjligen kunna lägga på is under hela den kommande mandatperioden. Vad som blir svårt blir dock de kostsamma löften i FNL:s valmanifest som omöjligen kan genomföras utan ökad skattefinansiering.
- FNL förblir en politisk joker och kan, utan att samarbeta med SD, i olika frågor stödja antingen Alliansen eller de Rödgrönrosa.
Det är viktigt att komma ihåg att S, V, MP och FI gått till val på inbördes väldigt olika politik och budgetar. Det kommer alltså att bli tuffa förhandlingar innan de (om ens möjligt) kommer att få ihop någon hybrid av sin sakpolitik. Att deras hybrid kommer att innehålla en höjd kommunalskatt är säkert, frågan är bara med hur mycket?
Men skattefrågan kommer inte endast att bli en intern knäckfråga för de Rödgrönrosa. SD vill nämligen, precis som Alliansen, ha en oförändrad skatt. Utan att Alliansen behöver inleda något som helst samarbete med SD i sakfrågor kommer det alltså att finnas en majoritet i Lund för oförändrad skatt.
Om SD isoleras i sakpolitiska frågor kommer de Rödgrönrosa att kunna bilda majoritet för sina sakförslag, men kommer aldrig att kunna finansiera dem.
Ett sådant dödläge vore förödande för Lund. Det enda sättet att bryta dödläget är att inleda någon form av samarbete över blockgränserna (mer eller mindre formaliserat). Under vilka former det kan ske får framtiden utvisa, men kommunen kommer inte att fungera förrän beslutad verksamhet och beslutad budget går ihop.
Sverigedemokraternas fem mandat gör att man automatiskt får en plats i Kommunstyrelsen och i den nämnd som har 13 ledamöter (Barn- och skolnämnd Lunds stad). Där får man alltså en vågmästarroll! I de nämnder som har färre ledamöter får man varken ledamot eller ersättare. Kommunfullmäktige skulle alltså kunna minska Sverigedemokraternas inflytande genom att reducera antalet ledamöter i Kommunstyrelsen och Barn- och skolnämnd Lunds stad till 11. Det återstår att se om några parti är beredda att föreslå detta. Det innebär nämligen då också att de mindre partierna, t ex C och KD får färre platser. Dessutom är Sverigedemokraterna skickliga på att utmåla sig själva som martyrer.
Den 23:e oktober väljs nya kommunalråd och ny Kommunstyrelse i Lund. Det kommer att bli en intensiv tid fram till dess.
Obegripligt, Fridolin!
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har i media berättat om alla de lärare och rektorer som varit ledsna över de rödgröna skolsatsningar som uteblivit. Detta är för mig en stor gåta.
För det första fanns det inte särskilt stora skolsatsningar i Stefan Löfvens budget. Av allt det vackra som Löfven och Fridolin lovade i sommarens valrörelse fanns inte mycket kvar. Lågstadielyftet bantades till hälften och Fridolins löften om ökade lärarlöner ser man inte ett spår av. Förskolan föreslogs visserligen få mer resurser, men dessa skulle nästan helt finansieras med höjda avgifter, dvs av barnfamiljerna själva.
För det andra så antog riksdagen Alliansens budgetförslag. Anslagen till lågstadiesatsningar är därmed nästan dubbelt så stora som de som Löfven och Fridolin föreslog. Satsningarna på lärarfortbildning och karriärvägar för lärare likaså. Och förstärkningen inom förskolan betalas i alliansbudgeten av staten, inte av barnfamiljerna.
Lärare och rektorer borde jubla över budgetbeslutet. Och Fridolin själv borde se Alliansens skolbudget som en chans att faktiskt infria en del av de vallöften han inte själv klarade att få in i budgeten.
Nu går vi till val på nytt. Löfven och Fridolin har lovat att valet denna gång ska handla om det rödgröna budgetförslaget, inte om alla de fagra löften som man gav i sommarens valrörelse. Det är bra! Löfven och Fridolin får då verkligen en hel del att förklara, för föräldrar, elever, lärare och rektorer. Varför uteblev nästan alla utlovade satsningar på grundskolan? Varför föreslogs istället mångmiljardsatsningar på Komvux? Kan det möjligen vara så att Löfven ville frisera arbetslöshetsstatistiken lite?
Till alla lärare och rektorer som är ledsna över att den rödgröna budgeten föll har jag bara en enda uppmaning: Läs den rödgröna regeringens budgetförslag och jämför med den alliansbudget som antogs av riksdagen!
(S)-styre i Lund skulle bli ett lotteri – med barnen som insats
(S) vill ändra resursfördelningssystemet i Lund, men man berättar inte hur.
2008 införde Lund, på förslag från Folkpartiet, ett nytt resursfördelningssystem för förskolor och grundskolor. Resursfördelningssystemet, som kommit att kallas ”Direkt skolpeng”, bygger på några enkla principer: Fortsätt läsa
Omtag för skollokaler i Centrum
Tjänstemännen har föreslagit stora förändringar av skolorganisationen i Centrum och på Väster. De föreslagna förändringarna berör bl.a. Svaneskolan, Vårfruskolan, Apelskolan, Palettskolan och Fågelskolan. Fortsätt läsa
Ny lag underlättar för International School of Lund – Katedralskolan
Enligt gällande skollag får endast friskolor bedriva internationella skolor. Det får alltså inte kommuner, med mindre än att skolan följe både den internationella och den svenska läroplanen, vilket i praktiken är en omöjlighet. Detta har varit ett stort problem i Lund, en stad med många tillfälligt boende barnfamiljer. Men 2006 startade vi, de juridiska problemen till trots, en kommunal Internationell skola.
De dubbla regelverkan har orsakat svårigheter för skolan, och jag har därför, i egenskap av skolnämndsordförande, regelbundet uppvaktat Utbildningsdepartementet för att få till stånd en lagändring. Det har blivit en bra dialog och nu finns det ett färdigt lagförslag. I slutet av veckan skickar Regeringen förslaget vidare för lagrådsremiss och riksdagsbehandling.
Så här skriver regeringen:
För att säkerställa att företag, universitet, högskolor och andra arbetsgivare kan attrahera kompetent arbetskraft från utlandet är det av yttersta vikt att det finns utbildning att tillgå i den utsträckning som efterfrågas för medföljande barn. För dessa barn och ungdomar är det ofta internationella skolor som efterfrågas. Erfarenheten visar dock att sådana utbildningar inte alltid erbjuds i den utsträckning som behövs.
Även kommuner kommer därför, efter medgivande från Skolinspektionen, att få vara huvudmän för internationella skolor som enbart tillämpar en internationell läroplan.
I promemorian föreslås en ny definition av vad som utgör en internationell skola.
- där utbildningen, i stället för att följa en svensk läroplan, bedrivs enligt ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan, och
- som i första hand tar emot elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid.
Internationella skolor på grundskolenivå med kommunal huvudman föreslås få ta emot följande elevkategorier för fullgörande av skolplikt:
- elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid,
- elever som gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige, och
- elever där det finns grundad anledning att anta att eleven kommer att lämna Sverige för en längre tid.
Däremot får man inte rätt att gå i en internationell skola enbart för att man har skolans undervisningsspråk som modersmål.
När det gäller undervisning i svenska föreslås dock en viss reglering utöver den internationella läroplanen. Elever som är bosatta i Lund för en begränsad tid ska ges undervisning i svenska ”i den omfattning de behöver”. Elever som går längre tid i internationell skola ska få undervisning i svenska enligt den vanliga kursplanen för ämnet.
Äntligen får vi förutsättningar att driva ISLK på det sätt vi vill, dvs enligt läroplanen från International Baccalaureate. Detta kommer verkligen att gynna de elever som vistas kort tid i Lund. Undervisningen på ISLK kommer att kunna anpassas för deras behov och förutsättningar.